Ordet vegan har ingen given definition. Vi presenterar två vanliga tolkningar och berättar hur vi själva ser på veganism.
Det finns många uppfattningar och missuppfattningar om veganer och veganism. För några år sedan gjorde Sveriges Radio ett inslag om vad människor tänker på när de hör ordet vegan. Så här svarade några.
”Någon som undviker kött och köttprodukter, ofta yngre personer.”
”De är väldigt övertygade om djurens rätt, nästan lite fanatiska.”
”En som inte äter kött och som vill att andra ska sluta äta kött. Jag tänker även på naturkläder och sköna hattar av någon anledning.”
Alla är inne på rätt spår. De flesta som kallar sig veganer känner starkt för djuren och nästan ingen äter kött. Däremot har väldigt få hatt. Om en vegan är fanatisk eller inte är förstås en öppen fråga.
Själva ordet vegan gjorde entré på 1940-talet. Det myntades av Donald Watson, en engelsk fredsaktivist som hade tröttnat på att bli kallad ”en vegetarian som inte äter mejeriprodukter”. Han hittade på ett nytt ord genom att ta de tre första och de två sista bokstäverna i vegetarian.
De tidiga veganerna tänkte sig att veganism består av två delar – en teoretisk och en praktisk. Den teoretiska delen handlar om djuretik och något förenklat kan man säga att idén är att människor bör undvika att utnyttja och döda djur. Den praktiska delen är att försöka leva efter den principen. Och det här är fortfarande den vanligaste tolkningen av veganism bland veganer.
Till vardags innebär principen att veganer inte konsumerar djurprodukter, till exempel kött, mjölk, ägg, skinn och ull. Veganer besöker inte heller djurparker. En viktig poäng är att veganism, ur detta perspektiv, är ett etiskt förhållningssätt, inte en uppsättning regler. Ibland finns inga givna svar. Då gör olika veganer olika bedömningar.
En annan tolkning, som är väldigt vanlig bland människor som inte är veganer, är att veganism är en kosthållning. I många uppslagsverk står att en vegan en person som enbart äter mat från växtriket. Om veganism enbart kopplas till mat kan man vara vegan av andra skäl än för djuren, till exempel för hälsan eller för miljön.
Det finns fler tolkningar av veganism men dessa två är mest populära. I nätverket Veganprojekten, som Veganprojektet Västerås är en del av, försöker vi komma bort från uppfattningen att veganism är en kosthållning eller en diet. Vi ser veganism som ett etiskt ställningstagande, ett sätt att visa respekt för alla levande varelser. Vi tänker också att veganism är en politisk rörelse. Ju fler som är veganer, ju närmare är vi ett samhälle som bygger på frihet och rättvisa för alla.
Veganprojektet Västerås